Äntligen hemma!!
Helt underbar dag att hälsa på i huvudstaden och min barndomsvän som bor där. Wilda var självklart med och hon drabbades givetvis av samma sak som vi föräldrar, nämligen en väldigt tidig morgon!! Klockan fem ringde väckarklockan och tio minuter vaknade den lilla hungriga klockan. Alltså, dags att gå upp!
Efter att ha fixat det mest nödvändigaste kom vi inte iväg som vi skulle. Tidsoptimister som vi är, så gick det åt pipsvängen med den planeringen och passningen. Pappa körde lagligt upp till Stockholm och där fick jag ta över. Med lite dirigering så hamnade vi rätt till sist. Dessutom fick vi även en passande parkering, precis utanför porten.
Väl där kopplade vi av med en fika och massor av prat! Vi hade massor att prata om då vi inte har setts på flera år!! Verkligen jättekul!! Wilda hade också jättekul med fyra små sheltiehundar, som gärna ville pussas och busa lite och Wilda var inte sen på att göra detsamma! Tänkt dig att få krama och känna på någon som är liten och har massor av fluffig päls!!
På eftermiddagen var vi på Thairestaurang och det var första gången Wilda fick följa med på något sådant. (Om inte McD räknas in som restaurang) Hon fick en egen stol och ett par ätpinnar, som hon fick tugga på och trumma i bordet med. Nu låter det som om hon hade egen konsert där, men hon var mycket stillsammare än själva beskrivningen.
Idag var det också första gången jag provade på att äta sushi och ska jag vara ärlig, så var det inte någon riktig jättehit. Eller rättare sagt, jag kan säkert lära mig att äta det någongång.
Sen eftermiddag, lotsade jag mig ut från Vasastan för att hämta upp Wildas pappa, och därefter åka ner till Linköping. Där hämtade vid även de två största bröderna, som hade gjort stan osäker.
Nu ligger fröken och jag här i soffan, båda två vråltrötta coh inte alltför muntra. I varje fall inte den yngsta av oss. Dags att förpassa oss till sängen istället. Nattis och sov sött.