Nu är vi hemma igen! Babysången var kanon och det trots att Wilda var hur trött som helst. I det läget är det nästan dags att slänga in handduken, men jag ville se om hon fixade att vara med på den trots att hon bara sovit i 10 minuter under förmiddagen. Babysången är ju veckans höjdpunkt för henne.
Väl där så var det en massa bebisar som kröp omkring och tjoade. Wilda nöjde sig med att sitta och skratta med dem istället, klia sina trötta ögon och skratta igen. Mitt i allt så lånade hon ut sin snuttekossa till kompisen Maja, som glatt snuttade på  tvättbeskrivningslappen. Det är konstigt att om bebisar får något, så är det alltid de små lapparna som är intressantast!
Som vanligt så sjöng vi favoritsångerna "Vi sitter i samma båt" och "I galopp-lopp-lopp", men även julsångerna till det framtida luciatåget i december. Vi föräldrar har fått äran att göra bort oss, om vi vill med och ta på oss något som passar in i ett luciatåg. Då är bara frågan vad jag ska vara då? Tomtar på loftet har jag ju ändå...he he..så det blir det inte! Men det är långt tid dit, så jag har tid att fundera ut något.
Under babysången fick vi byta barn, om vi ville och det hade varken Maja eller Wilda något emot. Maja blev sprallglad i min famn, medans Wilda däremot bara ville gosa med Sara. I det läget märktes det att hon verkligen var trött...gostrött! Då hade det nästan gått en timme av sångstunden och jag var mäkta imponerad av att Wilda hängde kvar, utan att varken barka ur humörsmässigt eller somnat. Det gjorde hon däremot lite senare i min famn, då hon sa "natt, natt" och slöt sina ögon. Goa unga!! Nu sover hon som en stock och det lilla hjärtat får sova så länge hon behöver. Samma sak gäller den kära pappa, som också somnat så gott, fast däremot i den berömda soffan. Den magiska sovsoffan. :-)
Den här veckan får vi köra med kameran på mobilen och det blir ju inte de bästa foton av den, men modellen är dock densamma ändå. Här utövas pruttljud med dregel till. (Wilda har dreglat massor i veckan som var och även i helgen och ibland ser det ut som en liten tand. Men, men...det är säkert önsketänkande från min sida.)

Ha det bäst alla. Kramar