Nyfiken i en strut

En tidig morgon som började med ett stort leende. Wilda slog upp sina blå och smällde av leenden som verkligen smittar. Vem kan motstå en bebis leende? Det är inte många, jag lovar.
Efter frukostbestyren började Wilda med att utforska vardagsrummet ifrån gåstolens perspektiv. Hm...idag stod en papperspåse med roliga färger i ett hörn och vips stod hon där för att undersöka det nya. Fullt upptagen med att känna, prassla och smaka, märkte hon inte att hon hade blivit upptäkt med "skägget i brevlådan", förrän jag stod precis brevid henne. Eller som i det här fallet, huvudet i påsen, som ni kanske ser. :-)
Helt underbar dag med strålande solsken som bara uppmanar om att gå ut i det vackra höstvädret och vid 10-tiden samlades vi i vår "föräldragrupp", just för att ta en långpromenad. Påpälsad med alldeles för mycket kläder på mig, svettades jag på vår runda. Jag lovar att det var säkert ett par kilo som försvann enbart pga dunjackan, åtminstone en hel del vätska. Trots värmen var det helt underbart ute och Wilda var den enda av bebisarna som inte sov. "Det går ju inte för sig, för då kan man ju missa något", tycks hon tänka. Där satt hon i vagnen, fullt påpälsad, med en mössa som halkade av öronen hela tiden. Detta bäddade för en ny mössa från KappAhl. (Får visa upp den senare.)

Efter kvällsmaten fick Wilda sina smaskiga majskrokar och precis som förra gången hon fick dem, så blev det en succé!! Däremot var hon tvungen att spela lite pajas med dem och resultatet blev detta:

Ha en underbar kväll och sov sött!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0