Nu har Wilda börjat röja här hemma och när hon sitter i gåstolen, då får man passa sig, vare sig man är människa, hund eller växt. Än så länge är det inga höga hastigheter hon tar sig fram med, men på ett par sekunder hinner hon trots allt ändra riktning och försvinna på annat håll. Som tur är stoppar trösklarna hennes framfart och det är väl det som räddar vår kära hund, Bus. De senaste dagarna har han fått utstå små händer som gärna drar i öronen, svansen eller andra vitala delar på hans kropp. Som tur är så har han varit väldigt tålmodig och väntat tills man kommit och räddat honom från situationen. Blir det allt för jobbigt använder han sig avf en taktik som fungerar på mycket. Pussar! En puss om dagen håller envisa bebisar borta!!