Lördagen då allt hände eller dagen då timmarna var alldeles för få. Hm...diskussionen kan bli lång vad det gäller tiden innan allt skulle vara klart. Tidsoptimister som vi var, hade vi redan spräckt tidsramen dagen innan och vad kunde vi göra åt det när det var för sent? Le och knega vidare. :-) Köket blev vår plats under hela dagen som gick och potatisskalning avlöptes av förberedelser av kött och sedan tillagning. När eftermiddagen kom började paniken infinna sig och jag säger bara "Tack alla underbara människor som fanns till hands då!" Listan blir lång och jag hoppas alla som var närvarande känner sig berörda! :-)

Festen eller THE PARTY blev mycket lyckad och själv var det underbart att få fira in min dag med människor som jag tycker om och uppskattar. (även om den dagen är en vecka senare) Vilken födelsedagspresent kan slå det? Inte mycket, förutom mina barn förstås!
På tal om barn hade Wildas största bror filat ihop ett tal och jag lovar att det var inte lätt att inte börja gråta i det läget. Underbara unge! Trots sin ålder, kommer han alltid att vara min unge. :-)
Det var fler som hade skrivit underbara saker och hade kvällen fortsatt så, hade jag fått suttit i ett hörn och storbölat av lycka och rördhet. Frågan är hur det hade sett ut...he, he.

Kvällen präglades av skratt, musik och mycket dans! Wilda var den som stod för underhållningen vad det gällde dansuppvisningar. Bilder på detta kommer senare. Här har däremot Wildas gudfar lyckats att få både mamma och kvällens dansprinsessa på samma kort. De ni!! Det är inte illa det, med tanke på att hennes mamma oftast inte fastnar på kort. Detta måste bero på skit på linsen... ;-)