Dagen efter och då finns det bara ett ord som sammanfattar den dagen, nämligen TRÖTTHET. Trots festligheter och trots än väldigt sen sovdags, bekom det inte Wilda att vakna precis som vanligt klockan fem. Bläää... Det var en trött mamma som släpade sig upp och bäddade ner barnet mellan mig och den storsnarkande pappan. Hela dagen gick i slowmotionen och även dotterns frisyr visade på gårdagens tecken.