En lååååång fredag
Idag är det långfredag och även premiär för Wildas galonställ. Vårsol och helt underbart ute. Självklart ska lillgrynet också med och då måste man ha kläder efter väder. Eller rättare sagt, kläder utefter underlag!
Wilda har ju fått ett knallrött regnställ och med det lär hon synas all världens väg. Det är inte lätt att gömma sig när man ser ut som det rödaste lingon här nere på slätten. Fast visst försökte hon med det.
När proceduren började och galonbyxorna skulle på, då sprang Bus och gömde sig. Han vet vad det är som gäller när såna tingester kommer fram. För er som är oinvigda i det, så betyder det att han får ha sin träningsoverall i liknande tyg. I den blir han varken insnöad eller härligt blöt. Däremot är hans kläder marinblå och inte röda. Någon måtta får det vara på förödmjukelsen!
Men, men....när allt var på, var det bara att dra på högsta växeln och släppa loss både hund och barn. Hunden tyckte väl att det här var väl som vanligt, men Wilda däremot blev nog mer lite fundersam. Hon utforskade snöhögarna, lekte med bandybollar och testade att smaka på terrakotta, från en sprucken blomkruka. Inget vidare gott!
Sedan var det gungorna som fick ett besök och det gick väl sådär. Det är inte lätt att gunga när man är inbylsad i en massa kläder. Wilda hängde som en påse nötter, men tyckte väl att det var rätt ok ändå.
Efter en stund hittade hon utebelysningar i olika utföranden. Det var slingor, smålampor och stora lampor. (Jag ska väl lägga till att ingen av dem var strömförande.) När hon sedan tröttnade på det, bar det iväg i ett huj, så det blev röda fartränder efter henne. Väl ute på garageuppfarten fick hon stopp på sig, när hon insåg att världen var ju inte slut här, utan var ju ännu större än vad hon hade tänkt sig. Uääähh, blev resultatet och då var det tack för denna gång.
Nu sitter hon nere i största brorsans bunker och lyssnar på musik. Själv gör jag sånt jag inte hinner med annars. Typ, hänger tvätt. :-)
Glad Påsk på er!!!!!!!!!
Wilda har ju fått ett knallrött regnställ och med det lär hon synas all världens väg. Det är inte lätt att gömma sig när man ser ut som det rödaste lingon här nere på slätten. Fast visst försökte hon med det.
När proceduren började och galonbyxorna skulle på, då sprang Bus och gömde sig. Han vet vad det är som gäller när såna tingester kommer fram. För er som är oinvigda i det, så betyder det att han får ha sin träningsoverall i liknande tyg. I den blir han varken insnöad eller härligt blöt. Däremot är hans kläder marinblå och inte röda. Någon måtta får det vara på förödmjukelsen!
Men, men....när allt var på, var det bara att dra på högsta växeln och släppa loss både hund och barn. Hunden tyckte väl att det här var väl som vanligt, men Wilda däremot blev nog mer lite fundersam. Hon utforskade snöhögarna, lekte med bandybollar och testade att smaka på terrakotta, från en sprucken blomkruka. Inget vidare gott!
Sedan var det gungorna som fick ett besök och det gick väl sådär. Det är inte lätt att gunga när man är inbylsad i en massa kläder. Wilda hängde som en påse nötter, men tyckte väl att det var rätt ok ändå.
Efter en stund hittade hon utebelysningar i olika utföranden. Det var slingor, smålampor och stora lampor. (Jag ska väl lägga till att ingen av dem var strömförande.) När hon sedan tröttnade på det, bar det iväg i ett huj, så det blev röda fartränder efter henne. Väl ute på garageuppfarten fick hon stopp på sig, när hon insåg att världen var ju inte slut här, utan var ju ännu större än vad hon hade tänkt sig. Uääähh, blev resultatet och då var det tack för denna gång.
Nu sitter hon nere i största brorsans bunker och lyssnar på musik. Själv gör jag sånt jag inte hinner med annars. Typ, hänger tvätt. :-)
Glad Påsk på er!!!!!!!!!
Kommentarer
Trackback