Påskdagen med lera och en galenpanna till hund - Årets första dopp!
Det var vårväder, sol och vårvärme. Wilda testade sina galonbyxor och hade närkontakt med det mesta i naturlig väg. Det var allt ifrån jord till en kådakladdig kotte.
Ena stunden var det utforskning på håll, för att sedan gjort en störtdykning ner i en mullvadshög!
Trots lera och annat kladd, så var hon glad ändå! Varför sörja när man kan hålls i lera och ha det glatt!? (Omgjort ordspråk)
Vår hund däremot är också en nyfiken natur. Till saken hör att han även gillar vatten. Så här fint såg landets kärr ut från början. Blank och isfrusen låg den där, alldeles orörd.
Det där såg alldeles för lockande ut för Bus och när alla vi andra var fullt upptagna med olika saker, som att fälla träd, laga mat och vara varandras sällskap, passade Bus på att undersök om isen höll för honom. Och det gjorde den inte...
Det där såg alldeles för lockande ut för Bus och när alla vi andra var fullt upptagna med olika saker, som att fälla träd, laga mat och vara varandras sällskap, passade Bus på att undersök om isen höll för honom. Och det gjorde den inte...
Räddningsauktioner sattes igång och slutligen var det husse som var den mest heroiska att plumsa ut i det iskalla vattnet. Isen höll inte för honom heller, så det blev två blötdjur som kom ut ur kärret. Ofrivilliga badare. Men, men. Nu har i varje fall både hund och husse klarat av årets första dopp! :-)
Husse hamnade som en sköldpadda, när isen brast med stegar och husse! Det var inga vackra meningar han tänkte och som tur var så kom det inte alltför fula ord ur hans mun heller. Tur var väl det, för annars hade våra öron krullat ihop sig och ramlat av i rena förskräckelsen!
Så här ynklig såg han ut efter badet. Hur husse såg ut dokumterades inte på bild, men han var nog lika stelfrusen som hunden.
Nu tror ni nog att Bus lärde sig något av detta iskalla äventyr, men där har ni fel!! Ett flertal gånger tog han sig ner mot kärret, men stoppades varje gång i rättan tid. Det vill säga, när han bara hunnit ner till vattenbrynet. Hopplöst fall, doktorn grät!!
Nu tror ni nog att Bus lärde sig något av detta iskalla äventyr, men där har ni fel!! Ett flertal gånger tog han sig ner mot kärret, men stoppades varje gång i rättan tid. Det vill säga, när han bara hunnit ner till vattenbrynet. Hopplöst fall, doktorn grät!!
Kommentarer
Trackback
