Sitter här och filar på mitt avslutningsprogram för mina damer i vattengympa och då slog det mig en sak. Jag glömde ju att berätta om gårdagens utflykt med Bus. Det vill säga, Bus tog sig friheten att gå på utflykt alldeles på egen hand i Degerdala. En riktig rymmare helt enkelt! Och en klantig matte, om jag ska vara riktigt ärlig och det är jag ju.
Turen som han begav sig på var den sedvanliga rutten genom områdets lekplats/park, för att sedan vända tillbaka och plaska i det lilla skogsområdets alla blöta områden. Där finns det gott om diken och dylika kärr, så inte behöver han vara orolig för att inte hitta något vått och illaluktande att hoppa i. Nope! Det har han alldeles för mycket luktsinne för. Efter det kan han ha tagit två olika varianter, men turen slutade till sist vid stadens Coop. Där blev han helt sonika upphittad av en ung och trevlig tjej med bil. Hon hade erbjudit honom mat, vilket han hade ratat, hör och häpna! (Bus är nämligen ett matvrak och äter allt! Ja, inte jalapeno eller dylika starka saker, men alla andra grönsaker.) Sedan hade han fått åka i hennes bil och även fått sitta i framsätet!! Han hade varit så snäll och väluppfostrad, att hon vid överlämnandet hade svårt att slita sig ifrån honom. Själv stod jag där och kände mig urfånig och lite som en dålig matte, trots att jag innan hade åkt runt i halva Degerdala och letat efter rymmaren. Wildas mellanbrorsa hade även gjort samma sak med samma resultat som jag. (Tack killen!! Du är guld!)
För att göra en lång historia lite kortare, så var det tack vare farbror Blå, Bus chip i nacken och en underbart trevlig tjej som gjorde att jyckbert till slut kom hem. Det första Bus gjorde då var att äta upp allt sitt torrfoder, vilket han annars ratar. Är det någon som fortfarande funderar på varför hunden namn är just Bus, så snälla gör inte det. :-D