Alla Hjärtans Dag
Det var en kall söndagsmorgon, men det hindrade inte fröken Wild från att rivstarta morgonen med ljudliga rop och skuttanden i sängen. Efter en stund tröttnade hon och ville ha lite förfrukost. Förfrukosten består i att hon vill amma och idag blev det mysmys då hon fick ligga mellan både mamma och pappa. Söndagsmys helt enkelt.
Med en del av mina hjärtan samlade, så blev det mina hjärtans dag. Pappa hade slagit på stort och köpt en gullig sak, vilket var så sött av honom!! Jag behöver ingen alla-hjärtans-dag för att känna det jag gör för honom. Det gör jag under alla dagar på året. :-)
Det blev en dag med mycket stök och lite fixande. Sätter in lite bilder på Wilda in action.
Med en del av mina hjärtan samlade, så blev det mina hjärtans dag. Pappa hade slagit på stort och köpt en gullig sak, vilket var så sött av honom!! Jag behöver ingen alla-hjärtans-dag för att känna det jag gör för honom. Det gör jag under alla dagar på året. :-)
Wildas humör har varit bättre och hon har både sovit och ätit bättre. Det kanske är det som gör susen när humöret dalar?
Under kvällen busade Wilda med sin pappa. Hon riktigt kiknar av skratt när han kör sina trix på henne. När jag ser dem så slår det mig många tankar, både om unga damen och mig själv som förälder. Jag hoppas att hon får behålla sin personlighet och att hon blir en självständig ung dam. Och jag hoppas verkligen och innerligt att jag inte kommer att bli någon curlingförälder som inte tillåter mitt barn att växa i sin egen takt och ta eget ansvar. Även att jag tycker tiden går snabbt och att Wilda växer som ogräset, så vill jag inte att hon är mindre än vad hon är. Om jag skulle bli något som jag inte är idag, så vet jag i varje fall en person som kommer att tala om för mig hur inte ska göra. Det är största storebrorsan.
Wilda och jag satt och lekte med kameran. Kameran är rolig tycker fisfiluren, även att blixten däremot inte är så rolig. Däremot är det alltid lika roligt att se sig själv på bild, när jag tar fram fotonen på datorn. Wilda känner alltid igen sig själv och gör alltid glada tillrop då hon ser sig på bild. Så här blev experimentet med fotografering på fri hand.
Under kvällen busade Wilda med sin pappa. Hon riktigt kiknar av skratt när han kör sina trix på henne. När jag ser dem så slår det mig många tankar, både om unga damen och mig själv som förälder. Jag hoppas att hon får behålla sin personlighet och att hon blir en självständig ung dam. Och jag hoppas verkligen och innerligt att jag inte kommer att bli någon curlingförälder som inte tillåter mitt barn att växa i sin egen takt och ta eget ansvar. Även att jag tycker tiden går snabbt och att Wilda växer som ogräset, så vill jag inte att hon är mindre än vad hon är. Om jag skulle bli något som jag inte är idag, så vet jag i varje fall en person som kommer att tala om för mig hur inte ska göra. Det är största storebrorsan.
Wilda och jag satt och lekte med kameran. Kameran är rolig tycker fisfiluren, även att blixten däremot inte är så rolig. Däremot är det alltid lika roligt att se sig själv på bild, när jag tar fram fotonen på datorn. Wilda känner alltid igen sig själv och gör alltid glada tillrop då hon ser sig på bild. Så här blev experimentet med fotografering på fri hand.
När vi lekt klart med kameran, tog Wilda sin groda och somnade nästan på stört. Det är skönt om rutinerna återgår till det "normala" igen. Nu är det godnatt för min del med. Don't let the bed bugs bite you!
Kommentarer
Trackback
