Igår var vi på fika hos en i föräldragruppen och givetvis bjöds det på sånt som mammor behöver....eller rättare sagt, jag känner att jag behöver. Socker och sött ska det vara, det skäms jag inte för att säga. Just nu har jag ett behov av det och varför inte stilla det med paj med hallon och vaniljsås i. Mmm... :-)
I vår grupp är det en kille och tre tjejer i åldern 7-8 månader och visst märktes det. Den ökända 8-månaderskrisen hade drabbat de små liven lite till mans och den ena var värre än den andra, fast från början var det ganska lugnt på skrikfronten. Wilda rumstrerade och kröp fram till alla och envar för att ge dem en hälsningskram eller puss. Simpa däremot fick sig ett annat nyp, då hon passade på att sno åt sig det han hade i munnen. Det såg ju så spännande ut och Wilda var tvungen att testa det flera gånger. Fungerade lika bra varje gång och S blev lika ledsen och frustrerad varje gång. Det var så kackafonin började och sedan fylldes det på. Ju tröttare barnen blev, desto mer tjut. Vissa stunder krälade de alla omkring på samma ställe och över varandra. Wilda och Hanna testade att resa sig med hjälp av någon kompis som stöd, vilket också kunde resultera i gnäll eller tjut.
Det var kul att träffas vi vuxna, men det var rätt skönt att komma ut i friska luften igen. Wilda somnade i ett nafs och innan jag ens hade kommit ut ur trädgården, sov hon som en stock och fortsatte med det ett par timmar.

Sätter in en bild på när Wilda har badat. "Syns tanden?", ser det nästan ut som hon tänker: :-)