Gotta - godis
Morgonstund har guld i mun, som det så vackert heter. Morgonstuden är inte alltid som man har tänkt sig och absolut inte när vi har en sån pigg tjeja som Wilda. Där är inget segdraget, utan det är 100% fart direkt. Typ "Godmorgon mamma! Nu ska vi hoppa i sängen!". Och så blir det.
I det läget försöker jag att blunda och låtsas att jag sover, men det går inte fröken på, inte en sekund!! Nope!! Det är bara raka vägen från liggande läge till stående sänggavelsläge. Där börjar hon sin morgongymnastik genom att stå och hoppa. När sedan pappa och jag inte vill vara med, tvingas vi på olika sätt att delta. Det kan vara genom att hon drar i våra öron eller pussar oss på näsan. (När det gäller hur Wilda pussas, stoppar hon in hela näsan i munnen. Har man tur så biter hon inte till. DET är att pussas för henne!)
Dagen har för övrig varit lugn och även om huset är invaderat av fem ungar, så märks det inte ens. Den som stått för det mesta stohejet är nu fröken Wild. Det har varit med ilskna tjut och hm:anden. Ta-ta heter pappa och Um-ma är mamma. Fast ibland vet jag inte riktigt om ma-ma-ma är det också. Får snart skapa ett lexikon om vi ska förstå alla ljud och rop. Sjunga däremot är jättekul och även där är det svårt att urskilja vilken melodi hon sitter och nynnar på.
Idag har Wilda provat på en ny maträtt och det var mer på eget bevåg som hon gav sig på det. Under tiden som jag höll på att stöka i köket, röjde hon runt och upptäckte kastrullskåpet. Det var sååå spännande! Efter en stund tyckte jag att det var dags för ett blöjbyte och det var Wilda helt på noterna med! När hon låg på skötbordet, såg jag att hon låg och tuggade lite då och då. "Är du hungrig gumman?", frågade jag, men Wilda hon fortsatte att tugga luft. Trodde jag ja!! När jag tittade efter i hennes mun, blev hon mindre nöjd och efter lite övertalning, så fick jag till sist se vad hon hade i munnen. Jo, jo...Hundmat var mumma!!
Wilda hade nämligen fått tag på en liten snuttebit av Bus torrfoder och det var väldigt spännande. Speciellt när inte mamma såg något.
I det läget försöker jag att blunda och låtsas att jag sover, men det går inte fröken på, inte en sekund!! Nope!! Det är bara raka vägen från liggande läge till stående sänggavelsläge. Där börjar hon sin morgongymnastik genom att stå och hoppa. När sedan pappa och jag inte vill vara med, tvingas vi på olika sätt att delta. Det kan vara genom att hon drar i våra öron eller pussar oss på näsan. (När det gäller hur Wilda pussas, stoppar hon in hela näsan i munnen. Har man tur så biter hon inte till. DET är att pussas för henne!)
Dagen har för övrig varit lugn och även om huset är invaderat av fem ungar, så märks det inte ens. Den som stått för det mesta stohejet är nu fröken Wild. Det har varit med ilskna tjut och hm:anden. Ta-ta heter pappa och Um-ma är mamma. Fast ibland vet jag inte riktigt om ma-ma-ma är det också. Får snart skapa ett lexikon om vi ska förstå alla ljud och rop. Sjunga däremot är jättekul och även där är det svårt att urskilja vilken melodi hon sitter och nynnar på.
Idag har Wilda provat på en ny maträtt och det var mer på eget bevåg som hon gav sig på det. Under tiden som jag höll på att stöka i köket, röjde hon runt och upptäckte kastrullskåpet. Det var sååå spännande! Efter en stund tyckte jag att det var dags för ett blöjbyte och det var Wilda helt på noterna med! När hon låg på skötbordet, såg jag att hon låg och tuggade lite då och då. "Är du hungrig gumman?", frågade jag, men Wilda hon fortsatte att tugga luft. Trodde jag ja!! När jag tittade efter i hennes mun, blev hon mindre nöjd och efter lite övertalning, så fick jag till sist se vad hon hade i munnen. Jo, jo...Hundmat var mumma!!
Wilda hade nämligen fått tag på en liten snuttebit av Bus torrfoder och det var väldigt spännande. Speciellt när inte mamma såg något.
Kommentarer
Trackback
