Morgonen börjar alltid med ett leende. Det kanske inte är jag själv som vaknar så, men när jag tittar på lillstumpan, då är det inte så svårt att le. Eller rättare sagt, det är svårt att inte le när lilla hjärtat fyrar av sitt varma leende. Är det det som kallas kärlek?
I morse vaknade jag före Wilda och passade då på att fixa med min frukost. En halvtimme senare, vaknade även Wilda och när jag kikade in på henne, möttes jag av världens största leende! Vilka privilegier jag har och önskar andra samma sak. Kärlek...
Nog med svammel! Morgonen för Wildas del började med frukost och under tiden som jag fixade med den så passade unga damen på att göra lite morgongymnastik och även att provsmaka på hur ugnsluckans handtag smakade. Troligtvis mumma, om jag tolkade hennes leende rätt.
Gröt, gröt, gröt är favoriten just nu. Gröten är ingen av dessa varianter där den smakar, banan, äpple eller något annat kulinariskt, utan rätt och slätt havregröt! Till detta brukar det vara någon puré av något slag, typ päron, paradisblandning eller mango. Mango däremot är en av favoritpuréerna. Däremot det som INTE är någon favoritsmak är FISK!! Det spelar ingen roll om de döper det till Västkustgryta eller något annat spännande namn, så rynkar Wilda ändå på näsan och får kvällningar. Efter ett par skedar, så matvägrar hon genom att helt sonika stänga munnen. För att demonstrera det ännu tydligare, så vänder hon bort ansiktet varje gång som skeden kommer. På samma sätt gör hon när hon ska testa den som matar henne, om det är någon som inte vanligtvis brukar mata. Detta kan skapa irritation hos vissa, medans andra har tålamod till max! Det är tur att vi är många i familjen, så vi kan variera.
Efter frukosten tar jag denna bild. Tagen på bar gärning, kanske man skulle kunna säga! :-)

Om pappa läser bloggen, så vet han exakt vad fröken Fisfilur håller på med. "No-no", hade han nog sagt i det läget. Det är vad jag också säger, men i det här läget var det bara att ta bort fröken Klåfinger. (Kärt barn har många namn)
Nu ska jag ta ett tag här hemma. Ha det bäst så länge! :-)