Här haltar inga löss, trots feber. Wilda kör på sitt 3:e dygn med feber och peppar, peppar, så har den inte kommit upp till 39 grader än. Piggelin som hon är, håller hon igång periodvis och då sitter hon och bubblar och viftar på sina ben.
I media, via internet, radio och TV talas det om den så kallade svininfluensan och DEN hoppas jag verkligen inte att Wilda har fått. Influensan har sådan hysteri just nu och det är ju förståeligt, då människor dött av den. Men mitt i det hysteriska, så kommer ändå det medmänskliga fram och det var en sak som jag fastnade för när jag läste Anna Bäséns krönika om Flu-friend.  En Flu-friend, eller influensavän innebär att alla ensamma människor inte ska behöva sitta ensamma hemma utan att någon bryr sig om det. Tvärtom, så ska man kolla till sin granne, vare sig det är en studentgranne eller pensionär. Och skulle den personen bli sjuk, då är man där som en vän, som fixar t ex matshopping med mera. Den idéen gillar jag!! Så fram för fler Flu-friends! Vem vet, kanske behöver du en sån någon dag du med?! (Inte bara i influensatider.)
http://www.expressen.se/halsa/annabasen/1.1786202/anna-basen-sa-kan-du-hjalpa-till-att-radda-liv

Lillstumpan har fått feber igen och jag tycker så synd om henne. Febertermometern avskyr hon och när jag ska ge henne en supp, så spänner hon benen och kniper ihop sina små skinkor. Jag förstår precis vad BVC-läkaren menade med starka ben. Synd bara att han glömde att nämna skinkorna också! :-)
Lyckades till slut att få i henne en av två minisuppar och sedan joddlade hon så taket lyfte. Lull-lull, lalala, bababa och många andra ljud. Pappa tog fram ljudboken med de alla djuren och ankorna är favoriten för Wilda. Pappa däremot tycker att kalkonerna var bäst! Fast han relaterar nog mer till ljudet i Sportens "Kanon och kalkon". Roligt måste det ändå ha varit att lyssna på det, då han ofta tryckte på just djuret kalkon. Lika intresserad var inte lillstumpan. Däremot så lyckades hon att göra något som hennes far inte kunde, nämligen att trycka på knapparna med tårna! Det är kanske därför hennes far tjatar om att hon är släkt med schimpanserna och kanske ligger det något i det. Eller som Wildas största brors pappa sa till S.bror
St.brors pappa: -Du är min lilla apunge.
St.bror: -Men då måste du ju vara min ap-pappa!
Det var väl inte riktigt det svaret största brorsans pappa hade förväntat sig, men sant var det ju. Hur skulle det annars vara möjligt? :-) Så om Wilda är en schimpans, så måste ju hennes pappa vara en schimpanspappa. Att jag inte har märkt det!??
Nu sover i varje fall vår lilla apunge tillsammans med sin snuttekossa. Jag hoppas, hoppas, hoppas verkligen att febern ger med sig! Håller både tummar och tår för det, trots att jag kommer att gå väldigt konstigt då.
Ta-ta for now! Ha en underbart bra kväll och sov så gott!! KRAM!

Jag är ingen mästerfotograf och idag har jag bara slängt fram kameran för att ta ett kort till bloggen. Just i det läget lyckade Wilda ducka för kameran och resultatet blev det här.
Igår var ingen rolig dag, då Wilda reagerade på influensasprutan genom att få feber, frossa, kramp och prickar. Febern var väldigt envis och vid gick upp till 39,7 grader, när den var som värst. När feberfrossan och krampen kom, blev det att göra ett besök på Barnjouren i Lkpg. Väl där så drog hon på hela registret med leenden, bus och efter timme hade hon charmat alla och även hunnit kissa och bajsa ner bänken, men även hunnit med ett snabb-bad!  Summan av det hela var att hon hade en infektion, troligtvis orsakad av sprutan och att vi skulle hålla koll på unga fröken. Sagt och gjort!

Idag så mår hon mycket bättre och sitter just nu och tjålar för sig själv i soffan och bryter av det med att göra pruttljud ibland. En riktigt glad skit som verkar utsövd, vilket inte hennes mamma är. Jag behöver verkligen en skön och lång sömn just nu. Ett varmt bad skulle inte sitta fel heller... Får vänta till Wildas pappa kommer hem.
Nu ska jag ta det kuttrande barnet och mysa lite. Ha en underbart bra dag och hoppas solen tittar fram hos er med. Just nu så glimtar den fram här i "Mölloby", som det gamla namnet är på vår lilla stad. Ha det bäst alla underbara! Varma kramar.

Idag är en sån dag då vi egentligen skulle ha legat kvar i sängen och i värsta fall dragit täcket över oss. Hm. Regn, regn och åter regn. Det positiva med regn är väl att vattenståndet inte blir för grunt i varje fall.
Wilda vaccinerades mot A(H1N1) eller svininfluensan, som den först kallades för. Spelar ingen roll vad den kallas, bara vi slipper drabbas av den. Wilda var jätteduktig och trots att det brände i hennes arm, slutade hon gråta så snart sköterskan började blåsa såpbubblor åt henne. Sen var det frid och fröjd igen med ett jätteleende åt var och varannan person.
Farmor fick oväntat besök av oss och  jag tror inte hon blev ledsen för det. Jag vet var tomtens verkstad finns någonstans. I Wildas farmors kök, så klart!! Hon höll på att slå in julklappar och stod med julklappspapper och snören i högsta hugg. Som tur är så vet inte Wilda vad julklappar är för något än, så det räckte gott att leka med en bil, ett mjukhjärta ochså farmor förstås! Vi får göra flera besök inom en snar framtid, så att inte Wilda glömmer bort hur farmor och farfar ser ut. Och Astor med, inte att förglömma! (Farmor och farfars hund)

Igårkväll var vi iväg och hämtade den "nya" soffan och i eftermiddags gick jag loss på den gamla, så att den fick förpassa sig till garaget inför en vidare sväng till soptippen. Eller som sambon tjatar om: - Det heter återvinningen!
Tipp eller återvinning...sak samma. De flesta vet vad jag menar i varje fall. Men men....tillbaka till soffan, så var den "nya" soffan väldigt fin, MEN alldeles för stor!! Trots att jag frågade säljaren i telefonen om mått och trots att han mätte samtidigt som han pratade med mig i telefonen, så blev det ändå fel!? Hur sjutton ska vi nu få plats med den? Det blir att gnugga geniknölarna om man ska hitta någon lösning på detta.
Nu har Wilda fått en feberreaktion på vaccinationen och hon har slocknat i min famn just nu. Känns mysigt att ligga så här och jag hoppas att det inte blir någon långvarig feber. Sånt är aldrig kul. Jag får krama om min solstråle och vila jag också.

Ja, rubriken på det här inlägget säger väl en hel del. 6 månader gammal och läkarkontroll. Är det någon som har börjat att bli lite tykänslig? Japp! Rätt gissat!
Där står en enormt stor och björnlik man med konstiga saker hängande runt halsen och honom kände inte Wilda igen. Lösning på det problemet? Skrik!!  Där står jag, mamma till barnet och förstår inte ett dyft av vad som har hänt med barnet som charmade alla i väntrummet, bara sekunderna innan. Tårarna sprutar om henne och trots tårar och krumbukter, så går hon igenom besiktningen. Det är detsamma med bilen, förutom att hon inte får OK stämplat i pannan. (Ja, bilen står det vanligtvis "ombesiktning" på pappret.)
Resultatet blev:
- Bra tillväxt. (8,7 småpannor och 68,2 cm lång)
- Starka ben (Testa höftböjaren på henne och hon spjärnar emot som den envisaste åsna.)
- Starka lungor. (Inte konstigt om den läkren blev lomhörd efter att ha använt stetoskopet på unga fröken. Hans hörsel blir sig aldrig lik...)
Tänderna ÄR på gång enligt läkaren och det kan jag villigt hålla med om. Det känns om inte annat!
När allt var klart blev Wilda jättetrött och somnade en stund, för att sedan ta en stund till. Det skulle jag också vilja i höstmörkret. Hmm..

Dagen idag...har varit bra. Underbart kallt väder med en ännu mer underbarare dunjacka till. Strumpbyxorna fick vara ett komplement till de infällda långkalsongerna, som jag alldeles nyss märkte att jag hade införskaffat. Funkade gjordet det i varje fall. Men, men..kanske ska ta det från början.
Idag hade vi bestämt att vi skulle ta en promenix med en förtjusande liten pojke, hans storasyster som pratar med skalbaggar och därtill en muffinsbakande mamma. Vi kom iväg på promenaden, som hade många stopp, då vi skulle titta på svampar, prata med talande spindlar och blommor. En varierande färd, som gick väldigt långsamt vissa sträckor. Har ni någonsin gått med en fyraåring, vars fantasi är enorm, så vet ni!! Under färden somnade Wilda och hade jag varit mindre, så hade jag också krypit ner i vagnen och gjort detsamma.
Till sist kom vi till en lekpark och då blev det lite mer vuxenprat och fyraåringen hittade en kompis att tjåla med.
När fötterna började kännas som is, eller rättare sagt, känseln började försvinna i dem, då vaknade lillsnuttan och blev dags att gå hem. Det var underbart skönt att komma inomhus och Wildas näsa var alldeles röd av kylan. Vår egna lilla Rudolf.... :-)

Pruttandet har fortsatt hela den vakna dagen och när det blir kväll, så vill unga damen INTE sova. Det börjar bli rutin på den fronten och hon är t o m vaken längre än vad henne pappa orkar hålla sina gluggar öppna!
Till sist var det bara jag vaken och då kom jag på den underbara idén om ett varmt och ljuvligt bad. Det är inte var dag man hinner med ett sånt utan att sirenen ljuder ifrån sovrummet!
En timme senare, och utan de inbyggda fillingarna, var jag klar och minst ett par storlekar mindre. Det måste vara så att man blir mindre, då jag ömsar skinn som den värsta orm! Smidigt! Tänk bara att lägga sig i ett bad och vips så har man gått från en stl.38 till en 34! Enkelt och smärtfritt! *svammel, svammel*

Dagens guldklimp, eller guldglimt, var nog när Wilda gjorde pruttljud med gröt i munnen. Då vet alla att hon INTE vill ha mer gröt. Många INTEi dagens blogg dessutom.
Så här ser pruttarna ut på ännu mer ingående bild. Kan det bli tydligare? :-) (Fast utan gröt då!)

Godmorgon!!
Wilda har fått ett nytt intresse, nämligen djurljud! Hon har en bok som tidigare varit väldigt otäck och inte alls intressant och nu har det totalvänt!
Det är en bok om olika lantdjur och ute på kanten finns det knappar som man kan trycka på, för att få höra de olika djurens läte. Jätteleendet Allan kom när hon såg och hörde dem. Som sagt var, utvecklingen går snabbt! Roligast är att höra småankorna kvacka och det är samma ljud som i "Göta Kanal eller Vem drog ur proppen", när en av personerna misslyckas med att dra igång sin båt. Ouack-ack-ack!
Om jag ska fortsätta på den djuriska fronten, så har vi även en lycklig hund som fått en tuggsko. Ska inte  immitera hur han låter just nu! :-D

Kan inte sova, då sambon ligger och snarkar. Hm.
Så i brist på annat, så passar jag på att lägga upp lite bilder på vår fingerfärdiga dotter. Hon hittade dekorationer till ljusstakar och det var såååå vackert! Wilda var helt förtrollad av det färgranna och glittriga. Så här såg det ut.

Nu ska jag göra ett nytt försök igen! Men innan jag slänger mig i bingen, så är det nog bäst att flytta på dottern. Då sover vi alla bäst. Natt igen...Eller godmorgon för de som läser det här senare! :-)

Idag har vi gjort lite av varje. Som varje gång vi ska ut på promenad i föräldragrupp, så lyckas alltid Wilda att somna innan...Vilket alltid resulterar i att vi får stressa och kommer minst 10 minuter senare. Då blir det att sms:a och skriva att vi blir sena. Men, men...fram kom vi i varje fall.
Det blev en promenad i ömsom regn och snö. Gött! No way! Så det var skönt att komma in i värmen sen med en god kopp kaffe och smaskig vaniljkaka. Under tiden passade Wilda på att sova klart och det kändes lite ensamt. Alla andra bebisar var ju vakna, men inte mitt yrväder.
När hon sedan vaknade var det idel pruttanden och hoppanden. Det bara bubblade i henne och Wilda höll igång så pass mycket att när andra tog sovpaus, då fortsatte hon. Sen när vi väl skulle gå så somnade hon på 3 röda och innan vi ens hann ut på gatan så var det tack och godnatt.

Här har jag tagit lite bilder på Wildas minspel, blandat med skrik.
Så här ser Wilda ut när hon gör pruttljud:
Under kvällen har vi klippt största brorsan, men han vill inte vara med på bild. Det var inte så svårt att klippa honom, bara att plocka fram rakapparaten och ställa in den på 12 mm. Voila!! Klart!
Dessutom har mellanbrors lekt i PhotoShop med en bild på Wildis och så här bra blev det!

Fart och fläng får beskriva dagen idag. Den började bra med att största brorsan väckte oss och fixade kaffe till mig. Men kom vi upp då? Neeeeeej... Vi drog på det lite och lite till. Så lång tid att kaffet tyvärr hann att bli kallt. Hmm...
Under förmiddagen laddade vi för vår eftermiddagstur. För att ladda måste man äta gröt och sova förmiddagsluren ordentligt. Det vill säga, Wilda fick göra det medans jag fixade lite här hemma.
Sen var det upp och iväg till Linköping! Först skulle största brorsan hämtas på skolan och sedan bar det iväg till Vårdcentralen. Det var vaccinering som gällde och när vi väl kom dit så var korridoren full av människor som var där av samma anledning som vi. Och det var inte lite det, typ 32 personer före.
Men det stoppade inte Wilda. Hon körde hela sitt register genom att skratta och le till gamla tanter och farbröder. Det behövde de, tyckte både hon och jag. Ett glädjepiller som största brorsan alltid kallar henne och det gjorde hon skäl för här. Sedan när det blev tråkigt, så började hon att hoppa! Hoppa är det bästa som finns och hon kan göra det länge! Dessutom så vet hon vad ordet hoppa innebär. Så där satt vi i en halvtimma. Hoppade...vilade...hoppade...vilade...hoppade. När det sedan var dags för sprutan var både Wilda och jag slut.
Ett stick på ett kick och sedan var det klart!! Sedan var det dags för nästa nöje!! Hälsa på extramormor!! :-)
Hon fyllde år för en vecka sedan och givetvis skulle hon grattas!! Det blev grattiskramar, te och mackor! Och så present förstås!! Wilda demonstrerade sina kunskaper i munpruttar och sedan lite hopp det också....SEN var det tack och godnatt för fröken Wild i ca 20 minuter, innan vi skulle åka hem. Hon fortsatte sedan att sova i bilen hem, vilket var skönt för henne.
Ni kan ju sedan gissa vad det blev hemma sedan? HOPPA!!
Nu sover vår lilla groda gott och jag förmodar att hon drömmer att hon hoppar omkring bland mjuka famnar och bara ler. Eller annars så bara hoppar hon. :-)
Nu ska jag jobba på att hoppa i säng, vilket inte lär bli så svårt. Kram på er och nattis!

I eftermiddag var vi på babysång och precis som alla andra gånger så var det en hit!! Wilda bara älskar det! Varje gång!! Det sjungs, hon får röra sig i takt till sången och så får hon träffa kompisarna. Det är livet det!
Kompisarna?, kanske ni tänker, men faktum är att de är hennes kompisar. Det är bebisar som hon känner igen och blir glad när hon träffar dem. Idag var Wilda lite mer i närkamp med Hanna. Hanna har lärt sig att krypa och DET är Wilda lite avis på. Hon måste testa och se om det funkar varje gång hon ser det. Men som vanligt, så ligger hon och guppar fram och tillbaka utan att röra sig framåt. Ja, framåt som "bara" Hanna kan. Imellanåt kom var de två riktigt kärvänliga mot varandra. Wilda kände på Hannas hår och Hanna tittade och smakade på Wildas prickiga strumpbyxa. Mm..måste ha smakat gott, då hon provsmakade dem flera gånger! :-)
Favoritlåtarna avlöstes av varandra i en rasande fart och vips, så var det slut!
På vägen hem somnade lilla Stjärnflickan, alldeles utmattad!

Äntligen! Gröten fungerade och Wilda (Stjärnflickan, enligt B:s inlägg:-)) sov till 7:30, för att sedan somna om igen! Det har inte hänt på ett bra tag! Visst att hon var kinkig igår kväll och vaknade ett par gånger innan kl. 23, men sedan var det tack och godnatt!
Vi har ätit frukost och nu sitter hon pigg som en lärka och leker med sina grejer...eller snarare ligger. Vi får se vad vi ska hitta på idag och det finns två alternativ. Antingen går vi på babysång i eftermiddag eller annars åker vi till största brorsans farmor och farfar på fika. Men just nu så tar vi det bara lugnt. Kanske bäst att passa på att rasta plasttaxen en sväng, det vill säga ta fram dammsugaren! :-) So long for a while!

Busfrön finns det gott om och ett av dem har bor här. Ja, det är ju egentligen fler busfrön som gör, men det minsta av dem är trots allt Wilda. Ett av hennes favoritsysselsättningar är att prutta med munnen och det gör hon till största delen nästan jämt. När hon vaknar...när hon äter...efter att hon nyst...ja, i stort sett när som helst på dygnet! I eftermiddags gjorde hon till och med en prutt-och-prutt-variant. Fis med munnen OCH rumpan!! Samtidigt!
En annan favoritsysselsättning är att gosa och hänga upp-och-ner så hon kiknar. Tjejen är ingen fegis vad det gäller bus och höjder. Det enda som kan stoppa leken är när Wilda helt plötsligt blir trött. Då är ingenting roligt och det är direkt på sekunden. Roligt...inget roligt *skrik*
Idag har vi varit ute och gått till affären. Då Wilda sovit en stund var det inte tal om att ligga och njuta ner i vagnen! No way José!! Det var bara sitta som gällde och någon poäng hade hon ju i det. Om hon ligger ner så kan hon ju missa något viktigt. Dessutom, om Wilda sitter uppe, så har hon en chans att  charmar andra människor i butiken.  Varje gång det kommer någon så smäller hon av leenden, som värsta filmstjärnan. *Glitter*
Fast idag var det lite trögt på den fronten, men så dök minsta brorsan upp och fick sig ett litet leende av henne.
Nu är det mycket som sker på mage. Från att ha varit en som avskyr att ligga på mage och göra en Anja, till att vända sig till mage hela tiden. Det är från sittande till mage...liggande till mage...stående till mage.. Undrar var det här ska sluta?

I brist på sömn från föregående natt, tog Wilda och jag igen det i eftermiddags. Det var så skönt att få krypa ner under täcket och sedan var det lögn i he**e att vakna igen. Det var ju så underbart gott!!
När klockan blev två, så kom jag upp på grund av oväntat besök och en timme senare vaknade Wilda med. Pigg och utsövd!
Under hela eftermiddagen och kvällen har Wilda gjort pruttljud och då menar jag pruttljud! Det har varit rena rama fontänen runt omkring henne och hon har lyckats att tajma in det på många sätt. Exempel på det var när hon böjde sig över brorsan och gjorde fontänen över hans glasögon. Inte så uppskattat.
Nu sover vårt lilla hjärta och det ska väl även vi göra snart.
Ännu en ny dag imorgon. Natt-natt och sov så gott.

Har haft nattligt besök inatt och det var den lilla fröken, som fick för sig att efter klockan två skulle hon inte sova i sin egna säng. Nope!! Det blev att gosa in sig hos mig och tutta. Mysigt, tänkte jag, men när hon sedan vaknade varannan timma för att göra samma sak, så kändes det. Aj, aj...
Nu har vi ätit frulle och Wilda har ätit lite gröt och en majskrok. Resten av gröten skänkte hon till mer behövande varelser, typ Bus. Han är alltid en väl behövande varelse, som älskar andras mat mer än sitt eget torrfoder. Konstigt? Nope! Jag skulle inte heller vilja ha hans torrfoder.
Nu sover Wilda förmiddag, för att ladda inför eftermiddagen och kvällen. Smart kicka!!
Hörs senare!! :-) Kramkram

Jag undrar vad det här är för en dag egentligen...Totalt snurr vad det gäller det mesta och allt är bara positivt! Helt underbart glad är jag i varje fall!!
Tack Benita, Marianne och Katri!! Ni har verkligen förgyllt min dag!! Vänner som värmer! Skickar över kramar i mängder och varma tankar!! :-)

Bus har verkligen fått sin födelsedagspresent! Vi har inte hunnit iväg för att köpa tuggskor eller liknande, men däremot så har en gammal barndomskompis dykt upp här på fika! Vanligtvis så bor hon i Åkersberga, fast nu var hon på genomresa och hade vägarna förbi Mjölby. Med sig i bagaget hade hon något som Bus tycker om, nämligen fyra stycken sheltietikar!! De är i varierande åldrar och underbart söta! Bus blev så perplex att han inte visste vad han skulle ta sig till och resultatet blev att han faktiskt inte gjorde något heller! Tänk er själva att ha hela huset fullt av brudar om man är ungkarl!? Gisses!!
Wilda däremot blev överlycklig av att se småhundar som pussade på henne, men när de skällde var det mindre kul.
NU ska jag ta tag i fredagen! Det måste jag! Ha det bäst så länge!! :-)

Det är en hel del idag.
* Grått både utomhus och inomhus. Dags för värmeljus ikväll! :-)
* Bus fyller 10 år! Ska självklart firas!
* Wildas pappa har åkt till Stockholm under dagen. Som tur är kommer han hem i eftermiddag. :-)
* Fröken Wild har fått hosta (och då inte den högfärdiga varianten, utan RIKTIG hosta)
* Det är fredag! Det vill säga helg snart! :-)
* Plasttaxen pockar på uppmärksamhet och själv har jag lyckats betala räkningarna dubbelt upp denna månad. KUL?... Not!

Idag skulle vi sova ut efter ett par nätter utan direkt sammanhängande sömn, men så blev det inte. Pappa gick upp vid 4-5. Brorsan vid 7 och då dök farmor upp med en kortis. Som tur så behövde jag inte kliva ur sängen och chocka henne med blotta åsynen av min morgonlook! Efter en hektisk tidig morgon försökte vi somna om, men det gick inte så bra. Det blev vackert att kliva upp och fixa frukost! Kaffe och smörgås till mig och gröt till lilla fröken Gegga-in-det-i-hela-ansiktet. Det var en vacker syn och jag antar att det är bra för hyn också. :-)
Efter en välbehövlig ansiktstvätt satt Wilda på sin lekmadrass och lekte en stund. Det slutade med att hon lät konstig, vilket signalerade för nästa steg: BLÖJBYTE!
Två timmar senare somnade Wilda. Så här avslappnad kan man se ut då.
Synd att det inte höll i längre än 10 minuter. Hon måste ha radar på mina tankar vad det gäller orden "JA!NU SOVER HON!" Ska försöka tänka dem lite tystare nästa gång. :-)