Måndagen har precis trampat in i den nya veckan och här hemma är vi trötta som få. Mycket beror tröttheten på att vi inte kan sova på nätterna. Wilda vaknar, äter och gupplar lite innan hon somnar. När man gupplar, då ligger man och gör stjärtstudsar, upp och ner hela tiden. Jättekul tycker Wilda. Inte så kul, tycker jag.
Morgonstund har guld i mun och idag ser vi fram emot att träffa kompisarna och att sjunga för full hals på måndagarnas babysång. Ja, skråla på babysången, det står vi mammor för. Barnen de står för att utforska världen, varandra och att göra rörelser till vissa sånger. Kompisen H däremot kan inte komma idag, då hon fått små elaka vattkoppor. DE vill vi inte ha!! Tycker synd om henne och hoppas de försvinner snabbt som attan!
Imorse vaknade jag före fisfiluren och tyckte väl att jag smög så försiktigt bort ifrån henne. Det mindre än en minut, så kunde jag höra henne småtjattra för sig själv, i sovrummet. Då var det bara att ta med fröken pratglad och fixa frukost i köket. Så här såg det ut då:
Hundfrukost, morgongymnastik och övervakning på hunden. Det är ju så spännande när Bus är i närheten, så det tar hela Wildas uppmärksamhet. Morgongympan däremot, eller morgonstånket, som det var idag, bestod i att gå fram och tillbaka vid spisen. Wilda har fått kläm på det och självförtroendet fortsätter att växa, då hon släpper taget och står lull titt som tätt. Sedan dimper hon ner på rumpan, för att själv ta sig upp igen. Stånket däremot bestod nog mer av att fylla blöjan INNAN frukost. Suck! (Mycket skitsnack)
Som varje dag, så får Wilda gröt med någon fruktpuré på till frukost. Och på senare tid, så har jag märkt att så fort jag tar fram min frukost, exempelvis kaffe och smörgås, då vill hon gärna byta ut sin gröt mot min smörgås. Så under gårdagskvällen, så googlade jag om vad 8 månaders monster bebisar kan äta och i vilken mängd.(Wilda har en kompis, som kan äta konstant och är helt utan botten. När maten är slut så sitter han fortfarande som en liten fågelunge med öppen mun, som för att säga "Mata mig")
Som ni ser på bilden, så har Wilda fått sin första lilla smörgås med smör på. Hon såg väldigt skeptisk ut, när hon fick se sin smörgås och smöret var det först hon tryckte ner fingrarna i. Men som ni ser, så gick det hem med den nya frukosten. Och jag kan lova att jag tänkte på Wildas pappa, när jag såg hur hon höll på och undersökte sin smörgås, så därför har jag tagit en närbild, just för pappas skull. :-) Pappa ÄLSKAR klet! Not!!

Jag kan lova att hon höll stenhårt i sin smörgås och tittade många gånger efter vart hunden var någonstans.
Efter frukosten blev det helrenovering i badrummet och tvätt av både händer och mun. Tvålen var roligast. :-)
Nu sover fisfiluren och laddar för babysången som är i eftermiddag. Jag måste ju erkänna att jag tycker det är lika roligt som hon gör. :-) Nu ska jag göra lite nytta. Ha de så länge!

När största brorsan kom hem ikväll, blev lillsnörpan så glad att hon började hoppa jämfota i soffan. Rena rama glädjefnattet helt enkelt! Och ännu en gång idag, så hade hon en välkomstpresent i blöjan, men lika glad var hon för det. Så det blev blöjbyte för brorsan och lite gos, innan damen fick pallra sig i säng. Nu s-o-v-e-r hon så gott och jag hoppas att hon kommer att göra det ett tag framöver....typ till klockan tre som vanligt.
Nu är det i varje fall tack och godnatt för min del. Ska försöka få med mig min kära sambo också, med tanke på hans tidiga arbetstid imorgon. Nattizzz...

Sovmorgon och då menar jag verkligen soooovmorgon. Som vanligt pigg och glatt välkomstleende av en utsövda tjej. Skillnade på dagens välkomnade och andra dagar var en överfylld blöja. Tack för det sa en trött mamma, som inte ens hade kollat i blöjan, utan allt gick på rutin. Det redde ut sig till sist och sedan var det dags för frukost. Då underhöll sig fröken alldeles själv.
Wilda har varit väldigt kaxig under helgen. Vad jag menar med kaxig är att hennes självförtroende har varit enormt vad det gäller hennes tro på att hon klarar av att stå själv och att gå. Envis som en röd gris tar hon sig upp överallt. Som komplement har hon sitt "iiiii"-tjut ("Hjälp-mig-men-jag-kan-själv"-tjut) när hon ska stå precis överallt. Jag får väl lägga till att iii-ljudet använder hon när hon inte skrattar och ler, samtidigt som hon ska stå själv.
Dessutom har Wilda kommit på ett nytt ljud i helgen. Det är ett fräsljud, som hon använder på det mesta. Det till och med fungerar på låtsasakvariet över skötbordet. Lycklig gör det henne i varje fall!!
Vi har en hund som har lärt sig att undvika Wilda. Ja, ibland i varje fall. Många gånger ligger han pyrt till när han sätter sig framför henne eller ställer sig med baken vänd mot henne. Bus öron eller svans är väldigt lockande. Det är lika lockande som för Bus när Wilda majskrokar. Det är som att stjäla godis för ett barn, tycks han tycka och så är det ju också!:-)
När jag tog det här foto idag, var Bus inte den gladaste på sin matte. Gröten uteblev och ingen annan Wildamat fanns att tillgå i matskålen. Sedan att husse lagt överblivna köttbullar i skålen, det hör inte till saken!!
Nu är det kväller och vi har småmys framför TV:n. Det är skönt, trots att det är söndag.
Ha det bäst alla. Nu sätter "iii"-ljudet igång igen! Nattnatt!

Söndag och snart är helgen slut. Det är dags att se fram emot den vecka som kommer och nästa helg.
Gud, vad lyriskt allt detta lät och jag vet i fasiken om det känns så.
Igår blev det ett litet glapp i vår blogg...IGEN! Dags att åtgärda det och det får ni ha överseende med. Så...bättre sent än aldrig! Här kommer lördagen...och söndagen strax därpå!!

I fredags var jag så positiv vad det gällde biobesök mm. Tji fick jag!! Efter att ha varit så ambitiös och bokat, plus betalat så gick det totalt åt skogen. Stolt som en tupp och med siktet inställt på lördagens barnfria biokväll, så fick ett litet bekräftelsemail ifrån SF mig att skämmas en aning. Fröken Marsian hade nämligen beställt biofilmen på rätt tid, men på fel dag!! Gissa om jag kände mig blåst!! När jag sedan skulle åtgärda felet, så stängde SF ner sin bokningsite för dagen. Visserligen förstår jag det, då klockan var 23,57, men det kändes rätt ***(piip). Dags att hitta på en annan lösning!
Så med lördagsmorgonsmak i munnen, så var det bara att hitta på något nytt!! Och så blev det. Hela familjen med hund for iväg till stora staden och på vägen till vårt slutmål så fick Wilda  och hunden stanna kvar hos vilddjurens faddrar eller gudföräldrar, som det också kallas. Alla glada och lyckliga!! :-) Och så svisch iväg igen!!
Att göra ärenden kan vara rätt skönt att göra utan barn och i det här fallet, så kändes det lite konstigt. Det var ju så länge sedan som vi två kunde göra något i ett par timmar utan barn.
När vi kom tillbaka till sist och tre timmar senare, så var det flera som var glada över att se oss. Sånt känns skönt!! :-) Wilda satt och tuggade på ett korvbröd och hunden satt nedanför för att fånga upp resterna som singlade ner som vita stora snöflingor av bröd.
Under tiden som vi varit borta hade unga fröken ätit och sovit. Hunden däremot hade motionerat värdparet, så nu behöver inte de köra något större styrketräningspass denna vecka som kommer. Nope! Det har Bus redan fixat!!
Wilda var glad som en lärka och undertiden som vi var där, så gångtränade hon. Det skedde med gångstöd genom köket, hallen och vardagsrummet. Runt, runt. Sedan var det dags för trappträning, vilket bestod i att resa sig till stående vid första trappsteget, för att sedan dimpa ner på rumpan igen. Om och om igen. Till sist satt hon med sin gudmor och läste boken om vem som var söt. Ja, vem jag tycker är söt behövs bara en gissning till.
Efter mat och bus däckade Wilda. Då var det vår tur!! Kufisk satir om J-C van Damme. Nåja, det blev en film i varje fall, även om det inte blev en biofilm. Sedan var det hemgång och godnatt. Då var alla glada och nöjda. :-)

Just nu ligger lugnet som ett stort filttäcke över vårt hus. Wilda sover som en stock (hoppas, hoppas att hon INTE vaknar pga att jag skrev det nu) och så gör även hennes pappa. Själv har jag svårt att bara gå och lägga mig för att vila. Det blir istället att jag fipplar med dopskivan istället. (Ja, jag vet att dopet var för ett antal månader sedan, men det har varit fullt upp här.)
Fick en kommentar om att man inte ska skriva hur man mår på bloggen, men vad ska man då skriva? Ska man alltid vara glad och sprallig utåt, när man egentligen är ledsen eller förbannad. Och om man mår skit, ja då ska man vara hälsofreaket själv! Undrar vad det är för fel egentligen? Eller ja just det! Det får ju inte vara något fel. "Glömde de..." (Yrrol)
Wilda har hittat en spännande sak på sin elefant. Det sitter en väldigt lååååång tvättbeskrivninglapp på den och då måste den ätas upp! På momangen!! Hon ser lite skeptiskt på mig och undrar nog varför jag i all världen måste ta ett foto just då? Såna är mammor...i tid och otid.
Det som är svårt att vidarebefodra här är alla ljud hon gör och att hon "pratar" nästan konstant. Jag undrar om hon ska bli som sin största brorsa, som höll låda hela tiden. Ja, till och med i sömnen!! Det kan han göra fortfarande i och för sig.
Hos Wilda däremot är det en salig blandning av alla slags ljud, både högt och lågt, bubblande eller bara just grudgeljud. Tur att hon inte gör såna ljud när hon vaknar nattetid!

Som sagt var, tillbaka till dopskivan. När jag sitter här och återupplever september 2009 till januari 2010, så inser jag hur mycket hon har förändrat sig under dessa månader. Helt otroligt vad tiden går fort! Till saken hör att vi vuxna också förändrar oss utseendemässigt, men det ser vi inte på samma sätt.
Kavalkad med en hel del Wilda, från första dagen i hennes liv och fram till januari 2010. Pluttan har blivit stor och är idag 8 (!!!) månader!!! Huga!!  Fast det är ändå roligt som förälder, att få följa henne och även hennes syskon i deras utveckling tillsammans. Det värmer i hjärtat och det är något som jag skulle önska flera kunde få uppleva.
FisenLisen (vilket jag inte får kalla henne för hennes pappa, men så här kan ju inte göra så mycket? Eller?) har laddat upp sig med spagetti och köttfärssås och jag vet precis när hon inte vill ha mer. Då tar hon i för kung och fosterland för att göra sitt berömda pruttljud och ut far maten. Till mesta delen är det spagettibitarna som åker ut och hamnar överallt. Mumma för den som ska städa. :-)
Nu är det dags för att ta nya tag. Lillsmurfen är vaken och kräver uppmärksamhet.
So long och ha det bäst så länge!!:-)

En ny dag och solen skiner ute. Vad kan jag mer begära? :-) Jo, en hel del, om jag ville.
Fröken FisFilur startar, som vanligt morgonen med ett leende, även om hon startat morgonen ett antal gånger tidigare idag. Jag känner mig liiiite sliten i kroppen och med trötthet, kommer ofta huvudvärk. Som ett brev på posten!
Wilda är pigg som vanligt och röjer runt. Det går fram- eller baklänges på mage eller krypläge, varvat med rumpgympa. Oftast tar hon sig en stående tripp, men dimper ner på rumpan, när hon tror att hon kan gå utan att hålla sig med med händerna. Då ser hon alltid lika förvånad ut eller blir tvärilsk för att det inte gick som hon ville.
Undrar vem hon fått envisheten ifrån? Svår fråga..he he.
Idag har vi bokat bio inför lördagen och det är första gången som sambon och jag går på bio tillsammans sedan Wilda föddes. Det ska bli kul och detsamma vet jag att Wildas gudföräldrar tycker. De ska nämligen sitta barnvakt åt lillstumpan. Nu sover den nämnda lunch och själv ska jag väl också passa på att vila lite.
Ha en bra dag och ses vi inte senare, så ha en bra helg! Kram!

Sent inlägg, men jag mår inget vidare. Skriver när jag mår bättre. Wilda är ok, liksom övriga familjen. Ha det bäst och kram på er.

Wilda har börjat med ett nytt ljud. Det är ett slags gnirkande ljud som hon gör med munnen och det får de flesta, som sett filmen The Grudge, att relatera till den. Största brorsan ryser lite när han hör henne knirka, men Wilda tycker bara att det är ett roligt ljud hon kommit på. :-)
Idag ska vi iväg till storstan och vi lär inte dyka upp förrän till kvällen. Stackars pappa som inte har en tjatig sambo och gnällig bebis att krama. Det får han ta igen sen när vi kommer hem! Hoppas det finns något kvar efter att vi kramat på honom. Wilda tar säkert en smakbit på hans näsa med, så där i förbifarten. Det brukar hon göra!! Pappa smakar såååå gott!! :-)
Hej svejs på ett tag!! Ha en underbart bra dag i kylan!!

Fånga dagen, som det så vackert heter översatt. Det är väl egentligen det jag gör genom att ta kort på händelser och på hur Wilda utvecklas i alla avseenden.
Idag har vi inte gjort alltför mycket, men ändå lite nytta. Om jag skulle göra en lista över det, så såg den ut så här:
* lek med Wilda
* Sortering av kartonger, flaskor och annat hemma.
* Besökte miljöstationen för att slänga det sorterade
* Andra ärenden etc.
Ja, ja...Listan skulle kunna bli hur lång som helst, men ack så tråkig!! Så istället lägger jag in lite bilder. :-)

Wilda på morgonen. En bild som nu pryder mitt skrivbord på datorn.

En av dagens lekstunder med största brorsans hemmagjorda maracas. Material till den är en tom snusdosa, lite makaroner och tejp! Funkar kanonbra, om Wilda själv får säga.

Morgonen börjar alltid med ett leende. Det kanske inte är jag själv som vaknar så, men när jag tittar på lillstumpan, då är det inte så svårt att le. Eller rättare sagt, det är svårt att inte le när lilla hjärtat fyrar av sitt varma leende. Är det det som kallas kärlek?
I morse vaknade jag före Wilda och passade då på att fixa med min frukost. En halvtimme senare, vaknade även Wilda och när jag kikade in på henne, möttes jag av världens största leende! Vilka privilegier jag har och önskar andra samma sak. Kärlek...
Nog med svammel! Morgonen för Wildas del började med frukost och under tiden som jag fixade med den så passade unga damen på att göra lite morgongymnastik och även att provsmaka på hur ugnsluckans handtag smakade. Troligtvis mumma, om jag tolkade hennes leende rätt.
Gröt, gröt, gröt är favoriten just nu. Gröten är ingen av dessa varianter där den smakar, banan, äpple eller något annat kulinariskt, utan rätt och slätt havregröt! Till detta brukar det vara någon puré av något slag, typ päron, paradisblandning eller mango. Mango däremot är en av favoritpuréerna. Däremot det som INTE är någon favoritsmak är FISK!! Det spelar ingen roll om de döper det till Västkustgryta eller något annat spännande namn, så rynkar Wilda ändå på näsan och får kvällningar. Efter ett par skedar, så matvägrar hon genom att helt sonika stänga munnen. För att demonstrera det ännu tydligare, så vänder hon bort ansiktet varje gång som skeden kommer. På samma sätt gör hon när hon ska testa den som matar henne, om det är någon som inte vanligtvis brukar mata. Detta kan skapa irritation hos vissa, medans andra har tålamod till max! Det är tur att vi är många i familjen, så vi kan variera.
Efter frukosten tar jag denna bild. Tagen på bar gärning, kanske man skulle kunna säga! :-)

Om pappa läser bloggen, så vet han exakt vad fröken Fisfilur håller på med. "No-no", hade han nog sagt i det läget. Det är vad jag också säger, men i det här läget var det bara att ta bort fröken Klåfinger. (Kärt barn har många namn)
Nu ska jag ta ett tag här hemma. Ha det bäst så länge! :-)

Så många krypsteg har fröken gjort ikväll! Pappa var helt i extas efter hennes "framgångar". Dessvärre tror den kaxiga damen att hon verkligen kan gå och stå själv. Hon försöker resa sig mot det mesta nu, typ bordsben och dylikt. Dessvärre är ju inte allt lika stadigt som ett tungt träbord då, som till exempel Wildas matstol. Vid soffan står hon också och svajar, för att ibland ta några "humpahopp" och sedan stå lull. Först håller hon sig med båda händerna, släpper en, för att senare även ta bort den sista handen från soffan. Katastrof, skulle det bli om hon fick göra som hon tror att hon kan. Vi har så trångt i vårt hus att fröken skulle ha flera bulor than ever, om hon skulle få stå själv i alla lägen.
Nu sover både lillstrumpan och lillstrumpans pappa. Skillnaden är bara att pappa tar mer plats och att han snarkar, väldigt ljudligt!! Likheterna är att de är väldigt söta där de sover. :-)

I dagens Corren fanns det att läsa om den nya trenden julskinkehunden. Den har övertagit Rondellhundens roll och framöver får vi se vad för slags genomslag den överblivna skinkan har. :-)

www.corren.se/ostergotland/mjolby/?articleId=5079731&date=&menuids=

Tro inte på allt jag skriver, vad det gäller att ha kommit i fas. Kom just på att jag ligger efter vad det gäller disken, tvätten och med städningen. Huga!! Får passa på nu när Wilda sover sin middagslur.
Under måndagsmorgonen, när jag gjorde iordning frukost till mig och wilddjuret, så fick fröken för sig med att prova på något nytt!

Söndagsmorgon eller rättare sagt förmiddag startade med brunch. Äggröra och planering av dagen i simhallen, var det som upptog intresset just då. Det involverade hela familjen, förutom pappa, som skulle stanna hemma för att få lite ordning i förrådet. Nu kanske ni tror att vi kom iväg direkt, men så var inte fallet. Vissa bitar måste fixas innan vi kunde åka iväg och den viktigaste var att få Wilda fit for fight. Detta gör man enklast genom att hon får sova middag en stund. Under tiden som hon sov, packade vi alla ihop allt som skulle med.
När sedan Wilda vaknade, var det bara att packa in familjen Taikon i bilen och susa iväg till simhallen.  Hela bilen blev full, då vi var sex stycken personer med badpackning. Wilda tyckte det var rätt ok att komma till simhallen och de tidigare minnena verkade som bortblåsta. Dessutom hade hon fem personer som kunde underhålla henne i vattnet och som hon blev underhållen!! Hon simmade som en liten groda med benen och hennes bröder lät henne få flyga i luften, för awtt sedan plumsa i vattnet. Dessutom så fixade damen själv att plaska ner oss andra, men vad gör det? Vi stod ju alla i en bassäng med vatten!
Jag önskar att jag hade haft en vattentät kamera, för Wilda och hennes syskons glädje i bassängen var obetaldbar och den skulle jag gärna dela med mig om jag hade kunnat. Med mat och fikabreak, så fixade vi alla att vara i simhallen under hela eftermiddagen utan sura miner. Även hemgången gick bra, utan gråt från Wildas sida.
Under hemvägen somnade lillsnörpan så gott. Lilla hjärtat! Vi andra var även vi rätt tagna av vistelsen i simhallen.

Under kvällen matade minsta lillebrorsan sin syster och fröken Gröt var rätt nöjd med tillvaron.
Så här snygg blir man när man äter gröt!!

Jag måste också lägga till att när Wilda blev arg under kvällen, så låg hon och sprattlade på golvet, precis som när hon simmade i simhallen, men i det här läget var det TORRSIM! Däremot så bröt hon trenden med att somna tidigare... Det måste vara simhallen som gjorde sitt. Hoppas jag har bättre lycka under måndagskvällen istället.

Vi vill rikta ett stort tack till Wildas farbror och fru, vad det gäller presentkortet på kläder. När den sorterande sambon höll på som bäst, smet jag iväg för att göra lite ärenden. Det var bland annat för att fixa en kaffebryggare med droppstopp som fungerade och köp av fler dregellappar. Det blev ett större inköp än dregellappar för Wildas del och så här mycket fick vi ihop för presentkortet.

Ni kanske undrade vad övriga i familjen gjorde? De däremot satt fast i datorns värld och spelade spel tillsammans. Wilda däremot sov med jämna mellanrum, när hon inte fick utforska pappas leksaker, som till exempel hans smurfar. Under kvällen samlades hela familjen och tittade på film tillsammans. Myspys!
Wilda däremot fortsatte att somna tidigare, precis som under fredagen. Klockan var 21.00 när söttjejen däckade in. Lilla pluttan!

Här ligger vi efter så det bara sjunger, men jag får väl vara positiv och säga att vi har ett liv utanför datorns värld. Det är inte alla som har. :-) Så istället för att dra allt i ett svep så tar jag dag för dag istället.

Lördagsmorgonen stod i städningen och organisationens tecken. Fast först så visade Wilda sina skills för den förvånade minsta storebrorsan. Hon kan nämligen fara iväg som en ål, när man minst anar det och fort gårt det! Speciellt om hon sitter i soffan med någon av oss, så vill hon GÄRNA ner på golvet eller ta saker som ligger på bordet bredvid. Är man inte med då, så glider hon oftast ner som en ål eller orm på golvet. Det är inte något som någon av oss vill, så därför har alla i familjen fått restriktioner att hålla extrakoll på damen och tänka lite i förväg. Minsta lillebror och jag har döpt om Wilda till SuperSnabbaSilverWilda på grund av hennes snabbhet. Vår hund har även han fått ett nytt namn, då han oftast rymmer när vi ska släppa ut honom: SuperSnabbaSilverBus. (Allt i julkalenderns anda eller brist på fantasi.)
Vi har även börjat att röja i vår källare och det är ett företag för sig!! Utrustade med nya golvplattor, insamlingssäckar av olika slag och en pappa, som fick ta största ansvaret, så blev det som rena julafton i källaren. Pappa hittade både det ena och det andra som både roade honom och minsta brorsan. De var allt från utklädningskläder, Star Warsgrejer och skolpapper/böcker.
Med halva utklädningsdräkten på och med pappas stora båtskor, så blev minsta storebrorsan så här snygg! Bäst var nog i varje fall det egenhändiga gjorda pistolhölstret.

Med sopborsten i högsta hugg sitter nu lilla fröken i vårt kök. Hon har varit med mig på en shoppingtour i den stora staden och det blev lite av varje i våra shoppingpåsar. Syntetiska sämskinn, lampor, badleksakssamlare, och lite annat och smått och gott!!
Som ni ser, så är badleksakssamlaren en groda och den är nu en av de saker som pryder vårt badrum. Den ska hjälpa till att hålla ordning på Wildas busiga delfiner, anka och andra djur, som lyckas smita ut ur badrummet och hamna på olika ställen.  Det kan vara i köket, vardagsrummet eller i spjälsängen. De är jättemysiga att tugga på och det är den största anledningen till att de är så rörliga i hela huset.

Wilda har börjat att dra sig framåt på golvet och krypet är fortfarande i rumpstadiet. Däremot städa är väl inte Wildas grej än, men hon gör ansatser till att i varje fall utforska redskapen för just städning. Eller rättare sagt, de stod i vägen för hennes framfart i köket.

Under ett par dagar har Wilda tränat på sitt kryp och det har blivit många rumplyft. Rumplyften består av att hon ställer sig i krypläge med rumpan i vädret. Som sagt var, det går frammåt och man måste vara väääääldigt snabb med kameran, då hon lägger sig ännu snabbare igen.

Snö, snö, snö... Marken är fortfarande vit och ännu mer snövitt faller ner från himlen. Och när det gör det, då får Wildas pappa skotta! Nu kanske ni tror att det bara är han som skottar, men så är inte fallet. Mellanbrorsan har redan varit ute och gjort förarbetet vad det gäller att skotta vid entrén.

Det har blivit en slö dag och Wilda hade sovmorgon tillsammans med oss andra i familjen. Efter frukosten skulle pappa ta hand om vildjuret, så hon inte hittade på något bus och då kom pappa på denna smarta idé!
Det verkade inte gå någon nöd på Wilda, utan hon låg där lika glad och viftade på benen. Ja, det gick en stund i varje fall, innan hon tröttnade på pappas påhitt! :-)