En helt underbar dag, friskt i luften och solvärme! Det är det som behövs för att värma upp efter en lång vinter.
Mm...kan tänka mig att det är en del som skulle behöva varmt som attan för att tina ett iskallt hjärta. Om inte annat så får vi väl ta till operation Wilda. Hon brukar tina upp de mest sura och svårflirtade människorna, till att de slutligen ler ett solvarmt och vackert leende. Hon har fått även den tandlöse att göra det. :-D

Under gårdagen var det lika fin vårsol som idag. Tyvärr ser det varmare ut än vad är och när man går ut får man en liten kylchock på grund av att det bara är +2 grader. Men det hindrade inte oss igår och efter att ha sparkat igång morgonen klockan sju, hann vi med en hel del saker under dagen. (Wilda är den som oftast kickar igång den morgontrötte på morgontimman.)
Först på listan, förutom frukost och söndagsmys, stod minsta storebrorsans fotbollscup. Tanken var att i varje fall komma ner och se någon/några matcher, vilket det också blev. Uppskattat besök av både pappa och hans två närvarande barn. :-)

När det är så här fint väder är det nästan ett måste med en promenad. Sagt och gjort, en liten omväg hem förgyllde tillvaron och Fisfiluren knoppade in när vi nästan kommit hem. Det blev en skön slummer...
Med våren kommer så många andra bestyr. Det kan vara, som att till exempel byta däck på bilen eller ordna till i trädgården efter en lång tids dvala. Typ, ett par år. ;-) För att göra alla dessa moment behövdes kläder efter väder, på den lilla fröken. Eller i det här fallet; underlaget.

Pappa satte igång med bilarna och fick en assistent på köpet. Wilda ville gärna vara med och det bästa var nog de blanka hjulmuttrarna trots allt. Både skruvmejslar, domkraft och allt annat som hör däckbyte till var av intresse, men inget gick upp emot de skinande tingesten.

Sedan vi var på öppna förskolan i torsdags, har Wilda "pratat" i telefonen. (Det var ett par större tjejer som höll på med det och det gjorde intryck på Wilda.) Lilla fröken Fisfilur pratar och pratar hela tiden och allt möjligt är en telefon. Det kan vara boken, klossen, ja till och med hennes smörgås! Allt är bra förutom det dåliga!!
För att göra något kul av det, bestämde vi oss för att ringa upp farfar och farmor på landet. Sagt och gjort, numret slogs och Wilda satt med telefonen vid örat. Under tiden som kopplingstonen gick fram pratade Wilda "käpp-käpp, te-te", men blev knäpptyst när "farfar" svarade. När pappa tog telefonen och skulle prata med farfar, visade det sig att det inte alls var farfar!! Vi hade nämligen vänt på sifferkombinationen och kommit till en helt främmande människa! Farbrorn fick en förklaring av pappa och ett nytt försök gjordes.
Wilda gjorde samma procedur med att prata när kopplingstonen ljöd, men när väl farmor svarade, då var det roligare att lyssna till hennes röst. Konstig manick, den där telefonen!
Pappa fick ta telefonen och då satte lilla damen igång med att prata, samtidigt som hon fortfarande var väldigt nyfiken på att pappa pratade i den konstiga pratsaken.
Nu ska vi inte telefonterrorisera flera människor idag. :-)

En salig röra har varit dagens tema och just för att denna dag haft ett inslag av just röror. Det är allt ifrån vårt hem och en tvätt som skriker "sortera och plocka in mig!", till en del av dagen. Tyvärr hör jag så dåligt, vad det gäller tvätten. Hm...måste nog testa hörsel kanske? :-)
"Salig röra" heter den öppna förskolan vi hälsade på imorse. Så mycket röra vet i 17 om det egentligen var och påsklovet satte sina tydliga spår. Sju stycken barn från åldrarna 6 månader och upp till fem år stojade runt och det kändes lite tomt mot vad det brukar vara där vanligtvis. Wilda passade på att prova de flesta av leksakerna, men hade även en större tjej som övervakade allt hon gjorde. Hon  fick bland annat inte använda vissa leksaker och absolut inte leka med handtagen på en stor byrå! Det var nono enligt den lilla bestämda fröken. Wilda däremot gjorde som hon alltid gör...fortsätter testa, trots att hon får en tillsägelse. Det är ju så skoj att se reaktionerna när man gör om det igen...och igen...och igen :-)
En reflektion under förmiddagen var att Wilda var en aning intresserad av de större tjejernas dockor och här hemma har hon ingen docka. Hm...det får vi ändra på! :-)
Det var en mycket energisk förmiddag och när vi kom hem vid lunchtid var Wilda helt slut. Tro därför inte att hon orkade sova en stund? Nope...En mikrosömn på 10 minuter och sedan var det dags igen!! Däremot, när hon väl somnade, så var det för en väldigt lååååååång stund.
Mer än två timmar senare vaknade lillstruten och då var det dag för att smaka en ny delikatess, nämligen PANNKAKOR!! Hm....det märktes en viss skeptism över den nya maten och till sist var det roligare att leka med gaffeln i matbordet än att stoppa maten i munnen. Slut på det roliga!!
En stund senare testade vi en mer beprövad maträtt, spagetti och köttfärssås. Så här såg det ut efter den måltiden:

Igår var en dag då mycket hände. Ja, det mesta var nya saker för Wilda framför allt.
Det blev en resa in till storstan och största brorsan bjöd på lunch. Wilda hade sin egna lunch med sig, men maten på mammas tallrik så mycket godare ut, så det blev gröna ärtor och majs för hela slanten! Efter vår lunch syntes det väldigt väl vart vi hade suttit, då det låg gröna ärtor lite här och var. Hm...
Efter den spännande lunch blev det en stadstur och då passade damen på att ta en tupplur,  fram till det blev hemdags. På grund av att jag skulle jobba lite, fick Wilda åka tåg hem med största brorsan. Tåg?!
När jag väl kom hem senare, berättade brorsan hur Wilda försökt att hinna med att titta ut på allt som bara svischade förbi. I det stora hela hade resan gått bra ändå. :-) Kul med nya erfarenheter

Här hemma är det vardag igen och Wilda kör på sin nya grej, nämligen att resa sig mot något stadigt och sedan gå iväg. Samma procedur om och om igen. Och lika glad varje gång. :-)
Det här är vad vi har gjort idag under förmiddagen. (Hoppas pappa inte tittar nu!:-O)

Idag fyller en av Wildas storebröder år. Det är hela 10 år som gått sedan den luven var en liten parvel, precis som Wilda. Ja, åren går fort. Alldeles för fort ibland. Det vi vill säga här i familjen till födelsedagsbarnet är:

Idag har varit en mysig och lugn dag. Inte många knop har gjorts och inte heller lär det bli så många fler innan denna dag är slut. Längtar till sängen och som sagt var, imorgon är en annan dag.

Igår var vi ute på landet. Landet, i det här fallet, ligger utanför Boxholm och är en idyllisk plats för människor och djur. Ja, idyllisk i vissa avseenden då. (Inte när vår hund får rycket och hittar på något. Inte undra på att han heter Bus.)
Det var vårväder, sol och vårvärme. Wilda testade sina galonbyxor och hade närkontakt med det mesta i naturlig väg. Det var allt ifrån jord till en kådakladdig kotte.
Ena stunden var det utforskning på håll, för att sedan gjort en störtdykning ner i en mullvadshög!

Påsklunch har avlöpt och det med det som hör påsken till. Det var omelett, Jansson, potatisgratäng till barnen och köttbullar, prinskorv därtill. Självklart så var det kokta ägget en självklarhet och pappa deklarerade att alla var tvungna att måla sina ägg innan de skulle ätas. Sagt och gjort, det målades så det stog härliga till! Det var så pass roligt, att vår tonårsmellanbrorsa fortsatte på andras ägg. Fast det var när han fick lov till det, ska väl läggas till.

Efter att ha hittat bilden på påskharen, vilket kan ses i tidigare inlägg, blev jag rätt influerad av detta. Det vill säga, att hjälpa hunden bli av med sin vinterskrud. Ingen än han skulle bli gladare av det!! Tyvärr gör klippningen honom på väldigt dåligt humör och det är både gläfs och tandagnissel innan man är klar! Tur att Wildas pappa kunde hjälpa till, så det gick lite snabbare!
Så här ser han ut före:

Vårsolen är framme idag igen och det känns underbart. Än så länge är det bara hunden som varit ute, då han fick sin påskpresent idag. Det är ju trots allt påskafton!
Så ut travade alltså hunden med sitt ben och den övriga familjen började förbereda mat inför lunch. Inte för att alla fick plats, men alla hade trots allt en syssla. De som inte lagade mat sysselsatte Wilda och det är inget slöjobb det!! Tvärtom! Som en gummiboll studsar hon nämligen tillbaka på samma ställe igen, nämligen till Bus hundmat och vatten.
Nu tror ni säkert att den lurviga hårbollen lade sig i solen och gröngräset, men där hade ni helt fel! Vi med!
När vi tittar ut ligger hunden i en snödriva I SKUGGAN! Vi har inte mycket snö kvar, men den stackars lilla plätt där det finns, där låg han och hade det skönt.

Detta är inte Bus, men dock ändå en påskhundhare.

Idag är det långfredag och även premiär för Wildas galonställ. Vårsol och helt underbart ute. Självklart ska  lillgrynet också med och då måste man ha kläder efter väder. Eller rättare sagt, kläder utefter underlag!
Wilda har ju fått ett knallrött regnställ och med det lär hon synas all världens väg. Det är inte lätt att gömma sig när man ser ut som det rödaste lingon här nere på slätten. Fast visst försökte hon med det.
När proceduren började och galonbyxorna skulle på, då sprang Bus och gömde sig. Han vet vad det är som gäller när såna tingester kommer fram. För er som är oinvigda i det, så betyder det att han får ha sin träningsoverall i liknande tyg. I den blir han varken insnöad eller härligt blöt. Däremot är hans kläder marinblå och inte röda. Någon måtta får det vara på förödmjukelsen!
Men, men....när allt var på, var det bara att dra på högsta växeln och släppa loss både hund och barn. Hunden tyckte väl att det här var väl som vanligt, men Wilda däremot blev nog mer lite fundersam. Hon utforskade snöhögarna, lekte med bandybollar och testade att smaka på terrakotta, från en sprucken blomkruka. Inget vidare gott!
Sedan var det gungorna som fick ett besök och det gick väl sådär. Det är inte lätt att gunga när man är inbylsad i en massa kläder. Wilda hängde som en påse nötter, men tyckte väl att det var rätt ok ändå.
Efter en stund hittade hon utebelysningar i olika utföranden. Det var slingor, smålampor och stora lampor. (Jag ska väl lägga till att ingen av dem var strömförande.) När hon sedan tröttnade på det, bar det iväg i ett huj, så det blev röda fartränder efter henne. Väl ute på garageuppfarten fick hon stopp på sig, när hon insåg att världen var ju inte slut här, utan var ju ännu större än vad hon hade tänkt sig. Uääähh, blev resultatet och då var det tack för denna gång.
Nu sitter hon nere i största brorsans bunker och lyssnar på musik. Själv gör jag sånt jag inte hinner med annars. Typ, hänger tvätt. :-)
Glad Påsk på er!!!!!!!!!

Igår var vi och hälsade på Wildas extramormor. Eller vice mormor, lite mer formellt. Det blev en tidig morgon och det rubbade Wildas "mat-och-sovklocka". Det var nog främst sovandet som fick sig en knäck och det visade sig på förmiddagen. Under eftermiddagen tog hon däremot igen förlorad sömn och ordningen var återställd!
Wilda höll igång sin vicemormor med både lek, sång och annat bus, så hon lär nog få vila upp sig i minst en vecka efter vårt besök, om hon ska bli helt återställd. En dust med Wilda innebär ett träningspass med helkroppsgenomkörare av båda kropp och själ. Fast hon ger mycket tillbaka också. Var så säker!:-)
På fotona nedan ses det som fångade Wildas intresse mest. Det var ett runt doftljus inpaketerat i kraftig plast med lädersnören. När hon rörde vid det prasslade det så härligt och det inbjöd bara till mer prassel.

Imorgon ska vi iväg på en liten resa till stora staden och göra den hela dagen. Bloggen lär därför ligga fram till kvällen, så jag får önska er en bra dag fram till dess. Nu däremot så är det Tack och Godnatt. Hörs och störs snart igen!! :-) Ta-ta 4 now!

Det är inte bara våren som är i antågande, utan även den färgglada och odördoftande Påsken. Bor man tillsammans med Wildas pappa och bröder, då vet man att ägg är lika med illaluktande odörer, som skulle skrämma iväg den tuffaste skunken. SÅ illa är det faktiskt.
För Wildas del så är det första gången som hon firar påsk och här hemma har vi börjat påskpynta så smått. Påskägg från tidigare år har plockats fram och dessa fick damen ifråga undersöka. Det var inte så upphetsande och funderingarna var nog mer hur i hela världen äggen skulle öppnas. Och varför? Wilda själv var inte så intresserad och det slutade så här:

Punkarfrilla! Inte den bästa bilden precis, men visst känner man igen största brorsans forna frisyr?!

Håret börjar bli så långt upptill, så varför inte sätta i en snodd? Och vips så hade vi en tofs där! Ska väl tillägga att om damen själv får bestämma, försvinner tofsen ganska snart.

Här ses yngsta och äldsta barnet i vår blandfamilj. Det skiljer sisådär en 50 år mellan dem...Hm...18 år menar jag. :-)

Vill du ha en blomma mamma?, undrar min lilla söta fisfilur. Jag vet inte vem som är sötast, blomman eller blombäraren. Underbara barn. Jag ska väl tillägga att plastblomman är väldigt intressant just nu och framför allt fin!

Hunden är också mycket intressant just nu och det spelar ingen roll var han än försöker gömma sig. "You can hide, but you can't run", och det stämmer i det här läget. Stackars Bus hade inte så många val när han blev överrumplad av en energisk bebis som låter väldigt högt för tillfället. Delfinljuden ljuder hela dagen och det är ett under att våra öron fortfarande sitter kvar. Undrar hur det är med Bus hörsel bara?

Pussel och böcker är väldigt roligt just nu. Ibland kan Wilda bara sitta för sig själv och bläddra i sina böcker, vilket är allt från små Pixiböcker till stora pek- eller ljudböcker. Känna med fingrarna på allt material och verkligen undersöka är vad som är på tapeten just nu.

Den här bilden har jag lagt upp av flera anlednigar. För det första, syns Wildas tänder i underkäken väldigt bra nu...och de känns också väldigt bra. Speciellt när de sitter i mitt knä. Den andra anledningen till att jag tog det här kortet är för att visa att det inte är något lugnt och stillasittande objekt som jag fotar idag. No way!! Kommer kameran fram så ska hon helst vara där linsen är!! VÄÄÄÄLDIGT nära!!

Under senaste tiden har Wilda tränat på att gå. Det har varit utmed möbler, med hjälp av bröderna eller andra eller annars har hon gjort sina tappra försök på egen hand.
Förra veckan, när vi var på en öppen förskola släppte det helt och ungen helt sonika travade iväg på egen hand. Travade och travade, kanske är att ta i, men med stadiga och ibland halvsvajiga steg bar det framåt och bort ifrån mamma. (Mamma, som i det läget såg ut som en fågelholk för strutsar. Det var ju inte riktigt vad jag förväntade mig i det läget. Inte just då i varje fall.)
Så här har det sett ut senaste veckan:

Och här går Wilda!!!!!! Idag vet hon precis hur hon ska göra, även om hon gör det försiktigt. Ja, ibland i varje fall.

Nu tänker jag inte lämna några löften mer vad det gäller den här bloggen. Våren har kommit och så andra saker som tillhör livet. Sol, värme och idag har vi även sett den första fjärilen!!? Det var en vacker "nässelfjäril", säger fjärilexperten och är det inte säsong för dem än, så får ni klaga hos mig. Som sagt var, det såg ut som en sådan typ. Tänkte jag skulle uppdatera vad som hänt i vår familj och i det här fallet så är det bara glädjande saker. Ja, till och med att en annan fyller 40 (!!!!) år. Blir det gratis medlemsskap i PanterTanterKlubben? I sånt fall, ja tack!! Och till er andra så är det bara att passa sig! He he.. :-D (Har hört att medlemsgåvan är en handväska utfylld med en tegelsten.) Eller som de säger:"Old age?- Eat dust!" Eller som den här bilden säger:

Nu är våren i antågande och det märks först och främst på att det är ljusare morgnar och solsken under dagarna. Varmt och helt underbart!! Ett annat vårtecken är alla födelsedagar under våren.
Här hemma är vårtecknen blommorna i rabatterna och solglasögon. Både jag och Wildas pappa är båda lite nördiga vad det gäller sånt, men även största brorsan har börjat med det. Naturligtvis måste vi drilla dottern i det, med reultatet att det faktist var roligare att tugga dem, än  att ha det i ansiktet. Den steget kommer senare..hehe. Var så säker på det! I varje fall om jag känner Wildas pappa! :-)

Idag har vi en väldigt ilsken liten tjej. Hon är så ilsken att vid varje utbrott skriker hon och hoppar jämfota. Just bara för att hon är så förbannad. Visst beror mycket på att hon inte mår bra, utan fortfarande har sin feber och andningssvårigheter. Förmiddagen var upp-och-ner, men eftermiddagen har däremot varit bättre. Wilda och en av hennes bröder har byggt med klossar. L har försökt att bygga upp ett torn på kortast möjligaste tid INNAN Wilda sedan rasar det för honom. Varje gång rasar hon lika snabbt hans torn med världens största leende. :-) Och brorsan bjuder ju faktiskt in till att rasa det fina tornet.