Wilda väckte mig kl.6 och vi försökte att somna om, men varken jag eller hon hade ro att somna om igen. Det är mycket som rör sig i huvudet, i vajre fall hos mig. Ledigheten är snart slut och det gör att vardagen kommer tillbaka igen, men det har hänt alldeles för mycket saker för att det ska bli som vanligt igen. Trots de t försöker jag tänka positivt. Försöker....
Det gör ont i hjärtat när det gäller våra barn och det är det som är problemet nu. Håller tummar och tår för att allt ska bli bra för annars får vi htta någon någon annan lösning till problemet.